Militära Utmärkelser till Militärer och Övrigt

I Sverige hade vi i äldre tider Svärdsmedaljen och Svärdstecknet som ett tack för lång och trogen tjänst. Lite förenklat var det de utmärkelser man efter 1814 hade att se fram emot om man var svensk militär i graderna menig till underofficer. Men det är fler medaljer som kunde hamna på den indelta knektens uniform.

Kungliga Patriotiska Sällskapet (KPS) är en av de största medaljutdelarna i Sverige, historiskt sett. Främst delade KPS ut för ”lång och trogen tjänst”, fast flera underavdelningar finns. En avKPS Odlingsflit Oskar II Skatt dessa kategorier är ”för odlingsflit”, till största delen utdelad för uppodling av skogsmark odyl vildmark. I Kronobergs regemente var distinktionskorpralen Frisk, Östra Allbo kompani, ett framstående exempel på vad en driven knekt kunde uträtta. Han började med två tunnland och 2 kor för att till sist ha åtta tunnland öppen jord och 6-7 kor. Idag säger det väl inte mycket, men vid den tiden var det en smärre förmögenhet. Hur fliten var för resten av knektarna är nog helt beroende av personlighet. Vad vi idag kan konstatera är att det ansågs vanligt att de indelta hade sk ”odlingsmedaljer”. Om de är  KPS:s medalj eller om någon hushållningssällskapsmedalj också smugit sig in låter jag vara osagt.

En annan kategori medaljer som troligen hamnade på uniformen är skyttemedaljer. Nu fanns det ju en bärbar medalj för skytte i armén, skjutpris m/1870, så andra krävde tillåtelse att bära på uniform. Bilder på indelta knektar med skytte och idrottsmedaljer är inte vanligt förekommande. Anledningar till det är dels att medaljutdelandet inte tagit full fart vid indelningsverkets avveckling. Det spelar en stor roll att vid 1800-talets slut och 1900-talets början var idrotten en rörelse för de bättre bemedlade. Skyttet var inte lika ekonomiskt beroende.

NoR AG BuskEn annan kategori medaljer är de som en soldat kan få efter sin tjänst i armén. Det är väl inte så troligt att den hamnat på uniform men likväl så är det en koppling. Visst är kategorin väldigt öppen där de flesta svenska medaljer får plats. Men för att hamna i den måste medaljen ha en koppling till soldaten, genom proveniens eller namnad genom gravering.

Om man av olika anledningar gett upp sin militära karriär var man tvungen söka ny försörjning; tex min släkting soldat Stål som valde knektyrket år 1900, ett år före avskaffandet. De som skaffade arbete kunde till och med kvalificera sig till medalj för trogen tjänst. En av trotjänarna vid järnvägen var Anders Gustaf Busk (1863-1939). Han hade varit soldat vid Dalregementet, nr 25 i livkompaniet, för att sen hamna vid Byvalla-Långshyttans Järnväg. Där arbetade han som stationskarl på Byvalla station, en av fyra stationer på sträckan. Arbetet var längst ner på skalan och innebar mycket fysiskt arbete.

Ett soldatnamn är inte ett automatiskt en indelt soldat; när knekten slutat behöll man namnet som gick vidare till barnen. Däremot är ett soldatnamn en bra utgångspunkt för det nödvändiga forskandet av medaljens ursprung.

Om medaljBlogg

Faleristiker med intresse av kunskap.
Detta inlägg publicerades i Idrottsmedalj, Medaljörer, Medaljer, Skyttemedalj och märktes , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Militära Utmärkelser till Militärer och Övrigt

  1. Pingback: Den Indelte Soldatens Tre Medaljer | medaljBlogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.