Svärdstecknet

Svärdstecknet

§ 2. Det hederstecknen, som af Swärdsman bäres, benämnes Kongl. Swärdstecknet. Wi utnämne dertill af Under officerare wid Wår Armée och Flotta, […]

Kung Oscars nådiga förordning 26 juni 1850

Svärdstecknet är en utmärkelse som inte är en orden men heller ingen medalj, kanske man skulle sortera den och Vasatecknet i en egen grupp kallad förtjänsttecken. Hur som helst är både Svärdstecknet och Svärdsmedaljen en del av Svärdsorden, bara för att göra saken mer komplicerad antar jag.

Tillsammans med Svärdsmedaljen hade Svärdstecknet instiftats i samband med Karl XV:s bröllop med Lovisa. Precis som Svärdsmedaljen var det en belöning för lång och trogen tjänst fast till underofficerare, med en pension för de äldsta mottagarna. Den kunde också delas ut i krig för särskild tapperhet eller rådighet, fast det var en mer teoretisk del eftersom Sverige redan då haft fred i drygt 36 år. För de med lång tjänst gällde 16 år varav minst 6 måste varit som underofficer.

Utseendemässigt så är Svärdstecknet en kopia av Svärdsorden, fast utan emalj. Länder som Danmark, Ryssland och Preussen hade alla silvergrader av en av sina ordnar. Men likheterna går inte längre än att alla är silverfärgade, bestämmelserna är vida olika. 1895 så tillkommer det en variant av svärdstecknet utan de korslagda svärden. Den nya varianten var tänkt att delas ut till civilanställda inom försvaret.svteckn

Tecknet var från början gratis men skulle återsändas till kansliet vid mottagarens död. Men detta ändrades 22 november 1897 då en avgift för utmärkelsen infördes. Pengarna skulle täcka kostnaden så mottagarens familj kunde behålla tecknet. Hur de som fått tecknet före datumet gjorde vet jag inte, kanske en retroaktiv inbetalning?

Gruppen pensionärer var begränsad till 60 stycken, vilket senare ökades till 284. Pensionen var 30 riksdaler banco per år vid instiftandet och hundra år senare 45 kr per år.

Svärdsmännen, som mottagarna kallades, noterades i statskalendern fram till 1902. Dessa matriklar var enkla listor över namn, grad, förband och året som de fått utmärkelsen. Inte tjocka lager av ”historiskt kött”, men tillsammans ger de lite kul statistik.

  • Mellan åren 1850 – 1900 delades bara drygt 1500 svärdstecken ut, civila inräknade.
  • Den vanligaste graden för mottagaren var fanjunkare, vilket var den högsta underofficerargraden i armén.
  • Utländska mottagare var få – 9 stycken nämnda i statskalendern.

Om du är nyfiken på någon svärdsman så skicka ett mejl med namn så kan jag se om soldaten finns med. Jag har en lista som jag tippar är 98% korrekt för tiden 1850-1900.

Om medaljBlogg

Faleristiker med intresse av kunskap.
Detta inlägg publicerades i Ordnar, Svärdsorden och märktes . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Svärdstecknet

  1. Christian skriver:

    Såg ett svärdstecken med emaljerade svärd samt emaljerade medljong på baksidan. Är detta en variant eller en möjligtvis den första typen?

    • medaljBlogg skriver:

      Det finns inte, så vitt jag vet, någon 100%-ig fakta om de olika typerna. Men det är väl en teori så god som någon, innan hårda kunskaper finns. En annan kan vara olika tillverkare eller ett privatinköp, fast det sista är jag skeptisk till.

  2. medaljBlogg skriver:

    Hmm, det är en sällsynt fågel. Jag tror inte det är en RSO om man ser till fästet som ska vara mot kronan. Den liljeformade saken bakom svärden har jag bara sett hos svärdstecknet. Utan att basera min gissning på någonting alls skulle jag tro att det är ett tidigt Svärdstecken. De genombrutna kronorna och emaljerade svärden är märkligt men kanske är ett tidigt utförande som skrotades pga kostnaden.
    Kuenker sålde en liknande vid senaste auktionen. De menade på att det absolut var en tidig variant, helt utan hårda fakta förstås….

  3. Pingback: Militära Utmärkelser till Militärer och Övrigt | medaljBlogg

  4. Pingback: Inlägg Nr 100 | medaljBlogg

  5. Pingback: medaljBlogg 4 år! | medaljBlogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.