Riksidrottsförbundets Jubileumsmedalj 1953

När Riksidrottsförbundet närmade sig jämna år för sitt grundande så tyckte någon att det borde firas med medalj. Var idén kom ifrån vet jag inte idag, men det är ju en sympatisk tanke. Sagt och gjort så sattes hjulen i rörelse.

Troligen var det inga större hinder i att få kunglig tillåtelse, både kungen och prins Bertil var intresserade och engagerade i idrottsrörelsen. Idén med jubileumsmedaljer är historiskt inte så fruktansvärt populär i Sverige. Innan så hade Svenska Jägarförbundet och Kungliga Svenska Segelsällskapet bägge instiftat medalj 1930 med kunglig profil. Annars har det främst varit medaljer till minne av något evenemang, som Lingiaden, OS 1912 m.m..

Riksidrottsförbundet slog på stort och arrangerade flera olika medaljutdelningar. Den mest officiella blev på Stadion i Stockholm där 21 veteraner, bl a Sigfrid Edström fick medalj. Vädret var inte på deras sida och alla blev högtidligt dyngsura i regnet. Vilka var då aktuella för medalj? I SvD kan vi läsa att medaljen delats ut som ”tecken på RF:s erkänsla för deras insatser för idrotten”. Någon bestämmelse över medaljen har inte dykt upp (om det  ens finns någon), men väl listan över medaljörer.  Vad själva listan säger oss är att RF verkar ha letat främst efter de som varit med länge inom rörelsen på höga positioner. Inte helt oväntat. Antalet är däremot en liten överraskning – bara 300 st utdelade. Med tanke på idrottsrörelsens storlek måste det ha varit många som blev förbigångna. Jämför med RF:s förtjänsttecken som delats ut till över 14.000 personer.

Medaljen utdelad till David Holmdahl med miniatyr.

Holmdahl var bland annat ordförande i Sveriges Akademiska Idrottsförbund 1935-1953. Men jag låter svenskt biografiskt lexikon ta grovarbetet (inte varje medalj man kan säga det om…):

David H blev 1918 med dr på en avhandling om ryggmärgen o docent i anatomi i Lund. 1926—30 var han överläkare vid tuberkuloskliniken i Lund. Samtidigt var han regementsläkare i Fältläkarkåren från 1927 o vid Södra skånska infanterireg från 1928. 1930—53 var H prof i anatomi i Uppsala. Hans viktigaste skrifter behandlar frågor inom embryologin. Från 1930 var H överläkare o intendent vid Sätra brunn i Kila, Vm, som under hans ledning moderniserades o gjordes till en modern brunnsort. Därjämte var han varmt intresserad för studentidrotten. H var sålunda ordf i Uppsala studenters idrottsförening 1934—39 o i Sveriges akademiska idrottsförbund 1935— 53 samt president i the Scandinavian Executive Committee for University Sports 1946— 50.

Som om inte en fullödig färdigskriven biografi var nog så finns han på bild… från medaljutdelningen. Full pott.

Professor David Holmdahl med röd asterisk över huvudet. Platsen är Studenternas i Uppsala och gruppen är sju av elva från Uppsala som fick medaljen. [Bildkälla: Upplands museum]

Publicerat i Idrottsmedalj, Medaljörer, Medaljer | Lämna en kommentar

Medaljglädje är sann glädje!

Som de trogna läsarna har konstaterat så går medaljBlogg på sparlåga. Livet kräver för tillfället mer tid på andra ställen. Men därmed inte sagt att det är slut med texter. Nej, den som lever får se. Under tiden så bjuder jag på ett web-tips: https://digitaltmuseum.se

En liten varning dock. Sökfunktionen är bra, men de som lagt in sökorden…. Det snällaste jag kan säga är att de gjort sitt bästa..

Bilden föreställer medaljutdelning på Korsnäs AB 1952.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kungl. Maj:ts Orden – ONLINE!

Ibland så händer det och något riktigt oväntat stort uppenbarar sig. Nej, inte lottovinsten utan något viktigare. Kunglig Majestäts ordensmatriklar finns nu online! Jo, det är sant! Nu kanske de flesta ”vanliga” människor rycker på axlarna och yttrar ett oengagerat ”meh”. Men för de utvalda intresserade så innebär det här många timmar på sena kvällar av kalenderbitande. Nåväl, vad är det som är online då?

De källor vi nu kan ta del av är matriklar över de som tilldelats ordnar, dvs listor över innehavare. Det kanske är mager information, men det är grunden till mer kunskap om hur ordnar använts. Om man inte har skelettet så blir det en väldigt lös människa, det samma gäller kunskap. Tidsperioden är 1748-1979 [Sic!] så det täcker hela perioden. Varför just 1979 vet jag inte, men det kan vara ett fel. Vidare verkar listorna vara sammanställda vid ett senare tillfälle och inte under processen. Det vore roligt om det kunde nämnas lite hur de första banden producerats. Men det kanske kommer.

Nu är det bara att vänta in när det här kommer in på tidningarnas sidor, inte om utan när. Jag kan föreställa mig att Görings svärdsorden gör ”comeback” som ”Svenske kungen gav nazi-Göring en medalj. Ni kan aldrig ana vad som hände sen….” . För att bespara er kostnaden av eventuella artiklar i ämnet gömda i plus-tjänster visar jag här på medaljBlogg gratis detta framtida ”scoop”.

goring-kmo

Görings SVO.

Men det är inte jakten på tveksamma individer bland namnen i matriklarna som är dess främsta förtjänst. Det är statistik. Genom att framställa långa tråkiga excel-blad kan det ge ny information om ordnarnas plats i samhället. Det kommer troligen att förstöra många kvällar framöver för mig…..

Slutligen så konstaterar jag att det kommer garanterat bli mer från dessa matriklar på medaljBlogg. Ta nu och kolla in de handskrivna listorna! Det är ju faktiskt gratis! Tack för den KMO!

 

Publicerat i Arkiv, Länktips, Ordnar | 1 kommentar

Auschwitz Minnesdag 2017

Dagen till ära länkar jag till det som redan publicerats i ämnet på medaljBlogg:

https://medaljblogg.wordpress.com/2016/01/27/auschwitz-minnesdag-2016/

https://medaljblogg.wordpress.com/2015/01/27/70-ar-sedan-auschwitz-befriades/

Ingen är glömd – inget är glömt. / Olga Berggolts

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Tidningsarkiven Online och Källhänvisningshyfs

dn-1929-retushKälla: Dagens nyheter 1929

Alla med ett intresse av faleristiken borde ha en namngiven medalj eller åtminstone ett namn på en medaljör. Det är ett märkligt konstaterande kanske, men min poäng är att ett namn alltid är en utgångspunkt för forskningen. Hur ser utbudet ut på nätet av tidningarnas arkiv där man kan återfinna den historia medaljen representerar?

Det finns en mängd olika sidor som man kan fråga i sin jakt på information. Första stopp borde alltid vara kungliga bibliotekets scannade dagstidningar. Här kan man hitta Aftonbladet, Dagens nyheter, Svenska dagbladet m fl. Det är en sådan mängd information att det kan bli problem att hantera den. Här blir det främsta verktyget hur du använder sökorden, ett ovanligare ord får en bättre träffbild än ett vanligare. Många medaljer har även en silverårsmärkning som kan hjälpa till att binda utdelningen i tid och begränsa sökningsområdet. Kom också ihåg att den sökbara texten är tolkad (OCR) från en bild av originalet, något som kan få märkliga ord att uppstå.

Ytterligare en KB-sida värd att titta på är digitaliserade dagstidningar som har en mängd äldre upplagor, bl a Post och Inrikes Tidningar (fast inte alla). Här är OCR betydligt sämre än den nyare sidan. Bägge sidorna har en bläddringsfunktion, fast försök med en sökning först annars kan du bli sittande en lång stund utan framgång.

Utöver de två nämnda så måste man alltid besöka runeberg för att se om medaljören hamnat i litteraturen eller någon av de få tidningar som finns där. Självfallet finns det en mängd mindre tidningar som publicerat sina alster på nätet. Jag har själv hittat idrottsföreningars tidningar som haft en del intressant information.

Men de exempel som tagits upp har det gemensamt att de är gratis tillgängliga via nätet. I KB:s fall fram till ett visst årtal som styrs av upphovsrätten. Deras tolkning av den gör att fri tillgång slutar idag runt tidigt 1900-tal. Detta gör det besvärligt för de med ett intresse för senare tid. Sökning i arkivet går utmärkt men man kan bara läsa i fulltext längst ner på KB:s bottenvåning och de tio platser som finns där. Hur detta är möjligt är mig oförståeligt. Borde inte den här informationen vara tillgänglig på landets alla bibliotek? Varför binda digital information till en fysisk plats? Hursomhelst så finns det stigar runt det här i vissa fall. Både DN och SvD har en betaltjänst för arkivsökningar, något jag för tillfället sitter med. You pay – you read. I längden tror jag dock att det är ett dåligt sätt att göra sin historia tillgänglig på. Det är betydligt bättre PR att låta det vara fritt. Ökningen av hänvisningar till tidningen skulle kanske öka intresset och resultera i fler prenumerationer. Det är ju grunden i en seriös forskning att du uppger var du hittat din information. Finns ingen källa så är den informationen inte mer än ett fritt svävande påstående – inte fakta.

Apropå källhänvisningar så kan jag konstatera att intresset för bloggens bilder är större än viljan att fråga om lov för att använda dem. Jag är inte så naiv att jag tror att jag skulle ha kontroll över bilder som jag publicerar på nätet. Där lever jag efter Dante-principen: Ni som ger till Internet – låt hoppet fara. Men när min bild dyker upp på en referenssida med bildens lilla vattenmärkningen med min https-adress borttagen (igen)… Ja, då undrar jag vad det är för mening att fortsätta det här. Måste jag ha stora svarta ägarbevis på mina bilder som täcker 98% av innehållet? Det enda jag någonsin insisterat på är att en hänvisning till bildens ursprung, något som i 95% av fallen är min egenproducerade bild. Tydligen är det en orimlig begäran.

Publicerat i Arkiv | Lämna en kommentar

medaljBlogg Fyller Tre!

3ar

Tre år! Det känns som igår att jag började skriva om utmärkelser från ett historiskt perspektiv. Kalendern tillbakavisar den känslan och menar på att det är betydlig mer än så. Det måste vara som ordspråket säger: det går fort när man har roligt.

Vi kan konstatera att vissa texter har fortfarande sin publik. Internetsökningarna på svärdsmedaljen, svärdstecknet, skyttemedalj m/1870 m fl lockar fortfarande läsare. Kanske den fakta som inte fått blogg-plats borde sammanställas i pappersform, eller åtminstone .pdf-form.

Om då ämnena för läsarna är väntade så är läsarnas länder fortfarande något som förvånar lite. Populärast är förstås medaljBlogg i Sverige. Duh! Men svenskan skrämmer inte bort USA från andra platsen, om det nu inte bara är internet-sök-spindlar. Sedan kommer Finland, Norge, Tyskland och Danmark. Inga nyheter eller ens särskilt förvånande. Roligt att se Danmark på en högre plats än förra jubileet…

Innehållsmässigt kan jag konstatera att texterna oftare blir något djupare än de var i början. Något som jag tror är uppskattat; mitt arkivgräv om planerade svenska medaljer under 2:a VK fick en hel del läsare. Men en text måste ju ha något att säga annars är den meningslös. Den dagen ni ser bild på en kopp kaffe och en kanelbulle vet ni att bloggen är kapad.

Men de som läst de andra jubileumstexterna vet att medaljBlogg inte är så nostalgisk. Något ironiskt med tanke på det historiska ämnet. Nåväl, vad kan framtiden utvisa? Närmast i tiden hoppas jag snickra ihop lite om tapperhetsmedaljerna som utdelats efter 1814. Men osvuret är bäst.

Slutligen så tackar medaljBlogg alla läsare som orkar med all dålig svenska i smalt ämne. Det är ni som borde ha medalj!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Röda Korsets Förtjänsttecken – Instiftat 1941

Va! Nu har det blivit fel på medaljBlogg konstaterar den kalenderbitande faleristikern; Röda korsets förtjänsttecken (RKftjt) instiftades inte 1941, det står ju 1944 i alla böcker! Ja, alla har fel.

dn-rk

DN 1941 juni 6

Vid röda korsets årsmöte i juni 1941 meddelar dess ordförande prins Carl att man ska instifta ett förtjänsttecken. Till skillnad mot de förtjänstmedaljer man delar ut vid årsmötet och vars medaljörer även hamnar i tidningen ska förtjänsttecknet bli en mer lokal angelägenhet.

Distrikten få själva hos överstyrelsen föreslå personer som kunna komma i fråga, och sedan överstyrelsen godkänt förslagen utdelar distriktsstyrelsen förtjänsttecknet på distriktets årsmöte.

Så formulerade DN vad RK hade tänkt om förtjänsttecknet. Hur det blev med lokal utdelning vet jag inte idag men i tidningarnas listor över medaljörer på RK:s årsmöte finns även förtjänsttecknet omnämnd; fast utan namngivna medaljörer. Det år som förtjänsttecknet blev instiftat så verkar inga ha delats ut, först följande år fanns en medalj att presentera.

Carin Wieslander är en av de första att få förtjänsttecknet, hennes man har behandlats tidigare på bloggen. Hennes medalj är också den som fick mig att börja forska; om nu medaljen instiftades 1944 – varför står det 1942? Som tydligt framgår var förtjänsttecknet en så pass viktig belöning att man försåg den med namn. Tyvärr så slutar man med det under tidigt 50-tal; kanske den då bara blir ”transportsträcka” mot nästa medalj med kunglig profil för långvarigt medlemskap. Just namngivna medaljer tycker jag personligen är det som ger faleristiken kött och blod. Har du ett namn kan du hitta en historia. Så om det är någon som sitter på ”namnade” förtjänsttecken så köper jag gärna….

srk1941Kanske är det samma lista som saknar friluftsfrämjandets jubileumsmedalj som orsakat fel år för RKftj. Ett treårsfel på något som hände för över 70 år sedan, är det något att anmärka på? Tja, jag antar att det beror på hur du svarar på frågan: Räcker det med att du gör något eller att det görs rätt?

Publicerat i Medaljer, Sjukvårdsmedalj | Märkt | Lämna en kommentar