Artilleriets Skjutmedalj m/1883

Armén hade infört en skyttemedalj 1870 som tidigare behandlats här på bloggen, här och här. Den syftade till att öka infanteriets förmåga med gevär. Något senare, 1883, infördes ytterligare en medalj med fokus på artilleriets skjutförmåga med kanon.

Alla hade inte möjlighet till medalj, t ex artillerikåren vid Gotlands nationalbeväring fick först 1885 chans att skjuta för medalj. Gotlands Allehanda skriver om hur medaljen ska förtjänas:

Skjutmedalj af silfver skall, sedan prisskjutning vid kåren under två på hvarandra följande år ägt rum, det senare af dessa år tilldelas den kanonbefälhafvare, sergeant eller 1:e konstapel, som vid sagda prisskjutningar med 8 c.m. kanon af 1881 års modell erhållit det högsta priset, om han dervid uppnått inst 32 poäng eller ock vid skjutning med framladdningskanon uppfyllt de fodringar i afseende å skjutskicklighet, som chefen för artilleriet äger fastställa.

Det var i princip en medalj för underbefälen som hade infördes. Som vi ser på bilden ovan krävdes det några artillerister för att konstapeln skulle kunna sikta rätt. Kanon m/1881 som var standardmodellen saknade hydrauliska finesser och fick baxas runt för att hamna på rätt plats. De meniga fick nöja sig med äran att ha hjälp batteriet till seger i prisskjutningen.

En prisskjutning gjordes på 600 meters avstånd med åtta skott, de första tre som inskjutning. Resterande skott räknades om i poäng efter träff. Bäst antal poäng över två år resulterade i medalj. Något senare verkar ett tidsmoment ha införts. År 1899 konstateras att fyra år tidigare hade alla som klarat 32 poäng under fem minuter fått medalj. Detta ställdes i kontrast till 1899-års regler där kravet var 32 poäng på två minuter.

Den norrländske artilleristen har förevigat sig på en fotostudio i Boden. Till skillnad från många fotografier från tiden kan man se detaljer i medaljen och definitivt säga att det är artilleriets medalj. Tyvärr så var det populärt att putsa sin silvermedalj vilket i samband med ljussättning i studion ofta resulterade i en rund vit fläck på kortet. ”Fläcken” behöver inte vara artilleriets skjutmedalj även om soldaten har artilleriuniform. Den kan även vara skyttemedalj för karbin, skytterörelsens medalj och ett par andra.

Men det här är ju en medalj som fortfarande finns, säger vän av ordning. Jovisst är det så. Jag skulle kunna påstå att eftersom bloggen koncentrerar sig på historiska medaljer så avslutar jag vid 1900-talets början. Men sanningen är att det som vanligt är svårt att hitta fram till rätt information i ämnet. En beskrivning av medaljen skulle behöva en kronologisk översikt av födelse, förändringar under livstid och nutidsbeskrivning. Kort sagt – arbetet att hitta korrekt information är långt större än bara slänga ihop en liten bloggtext. Men information kan föda information. Genom att lägga ut de pusselbitar jag har kanske någon hågad människa kan öka den information vi behöver för att tillsammans skapa en mer fullständig bild.

Till 1. Konst. vid K. 2. Svea art. reg: 5. batt. Nr 5 Piel” Det är en i tid väldigt begränsad medalj bara genom att läsa texten. K. 2. Svea artilleriregemente var ett namn som bara existerade 1894-1904. Efter 1901 hade regementet flyttat till Uppsala och tre år senare tagit namnet Upplands artilleriregemente. Notera också hur träffarna slagits in i måltavlan, en unik kombination för just konstapel Piels medalj.

Om medaljBlogg

Faleristiker med intresse av kunskap.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.