Att samla medaljer – Forskning

En stor del av mitt intresse för medaljer är att de, oftast, kan kopplas ihop med en individ. Det är fascinerande att hålla en medalj i handen och veta vad den innebär i form av individuella prestationer. Men för det behövs forskning. En del medaljsamlare samlar på samma sätt som frimärks- och myntsamlarna – alla olika varianter av samma medalj ackumuleras. Det kan ha sin charm, men är inte anledningen till att jag samlar medaljer. Jag vill ha det historiska nära och på individnivå.

Vad kan man då få fram via forskning? Svaret är ett tydligt: Det beror på. Givetvis får man svar utifrån hur frågan är ställd. Om det är en svensk, tysk, rysk eller annan nation blir upplägget olika. För oss i Sverige är de svenska medaljerna lättast att hitta något om och det här inlägget ska handla om en av dem.

Var börjar man då? Som ett pedagogiskt exempel hur ytlig forskning kan gå till har jag valt en vanlig medalj: Kungliga Patriotiska Sällskapets (KPS) jetong.

KPS delade ut medaljer för lång och trogen tjänst (samt en uppsjö för annat). Enligt sällskapets bestämmelser var man tillgänglig för medalj i jetong storlek om man hade arbetat minst i 15 år på samma plats. Hur delades då jetongen ut? KPS medaljer var man tvungen att ansöka om, vilket bara vissa kunde göra. Man fick alltså vända sig till i.e. lokala hushållningssällskapet och säga att man hade tänkt betala för en jetong till sin piga. Sällskapet skickade då in en förfrågan till KPS om utdelning, något som sällan nekades… om man betalade sin medalj.

kpsMen vem fick jetongen? Jetongen graverades alltid och på ”vår” står namnet JOHANNES ABRAHAMSSON. Nu måste man skaffa sig tillgång till SVAR:s databas (på biblioteket eller eget abonnemang) som har KPS medaljer sökbara mellan 1900-1940. Sökningen har sina klurigheter om man har ett vanligt namn, men Abrahamsson klarar sig ifrån det. I databasen får vi då fram:

Yrke                              Fabriksarbetare
Födelseår                       1855
Ansökningsdatum:       1908-05-07
Förslagsställare:            ÄLVSB Södra Hushållnings Sällskap, R. Fagerberg, J.F. Vennerstens fabriksaktiebolag, Borås
Tjänsteår:                      22
Medalj:                          Jeton
Kostnad för medalj:     7
Arkiv:                             KPS RA/730145

Härifrån är det i stort sett släkt- och lokalhistoriskforskning för att ta reda på hur Abrahamsson levde och var han jobbade. Sveriges släktforskarförbund har gett ut en hoper DVDskivor som är nyttiga för detta: Sveriges dödbok 5, Sveriges befolkning 1890, 1900 m.fl.. Här kan man konstatera att Johannes Abrahamsson avled 1936 i Borås samt var född i Örby socken. Med ett namn och födelseort finns det ingen hejd på vad man kan hitta i svenska källor, frågan är nu istället var man drar gränsen. Överkurs blir att ta sig till riksarkivets filial i Arninge för studier av originalhandlingarna. Men det som är lätt med KPS är en utmaning med de flesta andra medaljutdelare. Men det är väl det som är svårt som gör det roligt.

Om medaljBlogg

Faleristiker med intresse av kunskap.
Detta inlägg publicerades i Arkiv, Medaljörer, Medaljer och märktes . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Att samla medaljer – Forskning

  1. Pingback: Medaljforskning – överkurs | medaljBlogg

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.