Ett hederstecken från djupet – Vasa redivivat

Det var något i stil med månlandningen, fast några år före, när Vasa åter bröt ytan. Direktsänt i den enda tv-kanalen, spaltmeter press och en mängd böcker i kölvattnet. Men samtidigt delades det ut en utmärkelse som inte gjort mycket väsen av sig efter utdelningen. Tills nu.

Bärgningen av Vasa är en lång och spännande historia som förtjänar djupare studier. Här kan vi nöja oss med att konstatera att rörelsen att plocka upp skeppet började privat och togs till slut över av statliga krafter. Organisationen bakom bärgningen var en grupp män som till sin första sammansättningen var de som upptäckt och börjat utforska vraket. Senare blev gruppen en mer myndighets- och specialisttung samling, namnet ändrades då från Vasakommitten till Vasanämnden. De var också ansvariga för att ansöka om lov att instifta medalj, eller hederstecken som de kallade den, hos regeringen. Namnet skulle vara Vasa redivivat (lat. Vasa återuppstådd). Regeringsförfrågan är intressant och en tråd som gjorde att jag nästan avstod att publicera. Inte av andra skäl än att jag inte gillar lösa trådar. Stämmer det att det gjordes en förfrågan och vad blev svaret? Jag släpper informationen som finns lös och hoppas att kunna komplettera senare med svaret. Man kan ju inte alltid ha 100% i forskning… allra helst historisk sådan.

Första och enda(?) gången man delat ut utmärkelsen var vid Vasamuseets invigning 1962. Kunglig närvaro och salut från en av Vasas kanoner markerade denna högtid. Gustaf VI Adolf delade själv ut medaljen till gruppen förtjänta, 29 personer. Mängden kan verka snålt tilltagen men Vasanämnden skickade samtidigt ut en graverad plakett till välgörare i landet. Den gick med posten och var betydligt större i upplaga.

Mannen som lodat i strömmen efter Vasa, Anders Franzén, fick aldrig en Vasa redivivat. Istället kunde han skryta med en riddarorden – naturligtvis en Vasa. Kanske hans bråk med nämnden om stavningen av skeppets namn, Wasa eller Vasa, spelade en roll i frånvaron av en Vasa redivivat.

Hederstecknet hämtar sin design från skeppets skulpturgrupp i aktern. Frånsidan är slät med upphöjd text: För förtjänster / om bärgning och/omhändertagande av / regalskeppet Wasa / förlorat 1628 / återvunnet ur / djupet 1961. Sporrong tillverkade den och la den i en, rätt billig, röd vikask med gyllene vase på locket. Exemplaret i texten ska vara tilldelad Bengt Thordeman, riksantikvarie. Men inga gravyrer eller märkningar finns på utmärkelsen.

Kanske Vasamuseet kunde återväcka bärgningens hederstecken och ha det som ett förtjänsttecken för museet. Frånsidan kunde vara slät, en lämplig plats för gravyr. Det vore en tanke värd att bärga.

Om medaljBlogg

Faleristiker med intresse av kunskap.
Detta inlägg publicerades i Kulturmedalj och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.