Medaljforskning – Skytteförbundsarkiv

I Sverige har vi unikt orörda arkiv; i stort sett allt vi velat bevara finns kvar. Krig och naturkatastrofer är något vi sällan råkar ut för, iallafall i nutid. Förutsättningar finns alltså för att hitta enorma mängder information för den som vill. Inom faleristiken är det få som vill. På ett sätt blir det tacksamt; allt som kommer fram är nytt och behöver inte förhålla sig till någon annan information. Det här är ett inlägg om vad man kan hitta för information  om medaljer i ett skytteförbundsarkiv.

vsf arkivDe sportskytteföreningar som bildades inom området samlades i den överliggande organisationen: skytteförbundet. Det lokala förbundet Västmanlands skytteförbund (VSF) bildades 1893. Med tidens gång hamnade till slut överlevande handlingar hos arkiv Västmanland. [Glöm inte att besöka ditt eget lokala arkiv i faleristiskt forskningssyfte!]

Vad kan man då hitta i ett skytteförbunds handlingar som intresserar en faleristiker? Tja, det är lite spridda skurar. Det finns förvånansvärt lite skriven personhistoria. Jag hade förväntat mig mer medaljansökningar med bifogade biografier. I VSF fanns inget sådant, åtminstone där jag tittade. Tävlingsresultat fanns i drivor från starten till sent -60tal; det mesta bara namn och poäng. Intressant var också föreningshistoriken som de olika föreningarna skickat in till förbundsjubileet 1924. Men det som var roligast är protokollen.

I förbundets protokoll kan man hitta fylligare texter om allt möjligt. En intressant sak återfinns i 1908-års protokoll angående revidering av medaljbestämmelserna. I §2. kan vi läsa:

Föredrogo ett af sekreteraren med ledning af andra skytteförbunds stadgar för dylika medaljers erhållande, uppsatt förslag till stadgar för Västmanlands skytteförbund medaljer. Efter åtskilligt ordande i frågan uttalade sig kommitterade för följande förslag:

 Jag ska bespara läsaren den ingående bestämmelsen, det räcker att konstatera att den är tids- och ämnestypisk. Just den här lilla snutten text är viktig eftersom den visar på hur förbunden sinsemellan börjar påverka varandras medaljkultur. Noteras kan också att man samtidigt beslutar om att guldmedaljen inte längre ska vara i rent guld utan förgylld, något som två i kommittén absolut reserverade sig emot.

I protokollen finns naturligtvis noteringar om allt som berör verksamheten. 1909 hittar vi en notering om en ny medalj.

Västmanlands SF

§6. Från artisten Sven Kulle i Stockholm hade inkommit ritningar till stans för den beslutade förbundsmedaljen. Efter det ritningarne cirkulerat bland mötesdeltagarne beslöts att uppdraga åt verkställande utskottet att hos hr Kulle mot ett pris af 250 kr. beställa tvänne stansar efter den ena af de godkända ritningarne och kommer medaljen att blifva lika stor som förbundets gamla medalj eller 29 millimeter tvärs öfver. [VSF protokoll, 12 sept. 1909]

 Vad är det då för medalj man skriver om 1909? Förbundsmedaljen hade redan funnits i nio år. Det här belyser ett bekymmer med text; utan en bild eller beskrivning – vilken medalj handlar det om? Det är just det här som är bekymmer om man bara söker i ett arkiv – ovissheten. Men kanske Kulle har lämnat handlingar efter sig och kanske har tillverkaren, gissningsvis MJV eller sporrong, någon notering. Arkivsökningar är sällan slutgiltiga utan oftare bara början ned för en lång och kurvig väg.

Skytteförbundsarkiven ser förmodligen olika ut sinsemellan, men i stora drag är de nog snarlika (liten brasklapp här). Det man kan hitta är medaljbestämmelser, medaljörer (åtminstone namn), när medaljer instiftats, vem konstnären är och precis vad som helst. Den sista kategorin är förstås den roligaste, tillfällighetsfynd överraskar och ger information man inte ens visste att man letade efter. Arkiv är som en djup sjö och man kan aldrig veta vilken fisk man får om man metar.

Arkiv är förstås inte den enda delen om man vill gräva ner sig i skytteförbundsmedaljer. Förutom de andra arkiven jag nämnt så finns det oftast en del tryckt material. Smartast är alltid att börja med att läsa in sig på de böcker och broschyrer som finns på biblioteket; då har man lite tidpunkter att förhålla sig till när man gräver ner sig i arkivhandlingarna.

 

Om medaljBlogg

Faleristiker med intresse av kunskap.
Detta inlägg publicerades i Arkiv, Skyttemedalj och märktes , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Medaljforskning – Skytteförbundsarkiv

  1. Lars-Nila Lasko skriver:

    Hej!

    Jag sökte på historiska bloggar på nätet och fick upp din blogg. Tyckte att den var så intressant att jag lagt upp en länk till din blogg från min historieblogg på internetadressen http://www.samiskhistorieblogg.wordpress.com.

    Skriver själv om samisk historia från ett samiskt perspektiv. Även ett så pass ”objektiv” ämne som historia ligger mycket i betraktarens ögon.

    Förhoppningsvis får du mer besök via min länk. Själv har jag lagt upp en RSS-prenumeration på dina kommande blogginlägg.

    Lars-Nila Lasko
    http://www.lasko.mobi

    • medaljBlogg skriver:

      Tack för det Lars-Nila! Det är alltid roligt när läsare hör av sig. Jag har inte läst något på din blogg än, men det finns ju iallafall en medalj med tydlig samisk koppling: för omsorgsfull renvård. Den skulle jag gärna läsa mer om.
      /Kim

  2. Lars-Nila Lasko skriver:

    Hej igen och tack för kommentaren!

    En kort fråga. i dag bloggar jag om den samiska författaren Johan Turi på https://samiskhistorieblogg.wordpress.com/. Johan Turi fick konungens medalj av guld i åttonde storleken år 1934. Min undran är om medaljen verkligen var av guld på 1930-talet och hur såg den ut?

    Eftersom Johan Turi förärades med en medalj så har jag naturligtvis länkat blogginlägget till Medaljbloggen!

    Lars-Nila Lasko
    http://www.lasko.mobi

  3. Lars-Nila Lasko skriver:

    Ett stort tack för ditt snabba svar. Har nu uppdaterat min blogg https://samiskhistorieblogg.wordpress.com/ med din information och lagt in en ytterligare länk till din blogg. Synd bara att medaljen numera bara är i förgyllt silver. Men, det har kanske med den ekonomiska tid vi lever i just nu?

  4. medaljBlogg skriver:

    Just guld -> förgyllning tror jag började bli en trend efter 2:a världskriget. Under kriget var guldanvändning reglerat och många guldmedaljer kunde bara delas ut som guld på silver. När regleringen slutade så tyckte många att det räckte med en förgylld medalj – det är ju tanken som räknas…. Men jag skulle säga att vilken metall det blir beror väldigt mycket på vem som utdelar och inställningen till medalj som företeelse.

    /Kim

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.