Medaljens Rundhetsnorm

Ska en medalj vara rund? Finns det medaljer som bryter rundhetsnormen men fortfarande är medaljer?

Latinet gav oss ordet ”metallum” (metall) som genom medeltidslatinets ”medallia” (litet mynt) är rötterna till det svenska ordet medalj. Det var så fröet till dagens bärbara medaljer såddes, en liten gåva som till formen såg ut som ett mynt men inte var det.  I Svenska Akademins ordbok är det på 1560-talet som det första belägget för ordet finns, i Sverige. Den tidens vasamedaljer var i det flesta fall gjorda att förvaras, i undantagsfall monterade i kedja.

Hederstecken utdelad av C G Wrangel ca 1662. Kungl. Myntkabinettet.

Dessa medaljer utvecklades till hederstecken och klenoder, en bärbar utdelad ynnest. Kanske ett naturligt steg med tanke på att människan vill visa upp sina troféer. När dessa symboler blev del av dräkten så tog de intryck av modet. Belöningen fick helt enkelt anpassa sig till vad som såg bra ut. Nu blir det lite mer variation av utseende; från strama ovala hederstecken (som Wrangels) till klenoder som inte vet vad ”too much” är.

Belöningarna var fortfarande en engångsföreteelse som saknade skrivna bestämmelser; vare sig för utdelande, utseende eller bärande. Kungen delade ut i egenskap av högsta makt och de övriga längre ner i hierarkin delade ut i belöningar som speglingar av kungens.

Först i slutet av 1700-talet kommer medaljer som kontrolleras av bestämmelser om hur de får utdelas. De första ”riktiga” medaljerna var förstås statliga och konservativa i sin form – rund. Men undantag finns, t ex den ruterformade medaljen för vakterna vid Drottningholms slott och den harnesk-formade utmärkelsen för duktiga kadetter på Karlberg. Fast antagligen har de mer gemensamt med de äldre hederstecknen med tanke på att de inte fortsattes att utdelas. Majoriteten av utdelade medaljer som följde efter var länge konservativt runda med band i någon form av blå och gul färg. Det är ett sätt att ”gnugga av status” från kungliga medaljer till sin egen genom att härma dem i form och färg.

Vissa nämnvärda undantag till den här runda dominansen är Kungliga Patriotiska Sällskapets silverkors för kvinnor (1839-1859), Riksidrottsförbundets förtjänsttecken (1910- ), civilförsvarets bevingade granat och flera idrottsmedaljer. Men de är betydligt färre än de traditionellt runda medaljerna. Kanske är då så att runda medaljer ser bättre ut i montering och det är ett inarbetat faktum att en medalj SKA vara rund…