Enkan M. Holmberg – för Medborgerlig Förtjenst

 

fmbFör en tid sedan hade jag en liten text om mitt inköp av en gångjärns-Oscar. Lite skrytsamt kan jag medge, men det är inte varje dag man hittar bärbara medaljer från Oscar I:s tid. Det här är historien om hur det hände och vem som tilldelades medaljen.

Det var som vanligt auktion i närheten och jag orkade inte gå dit på visningen, tidsbrist kombinerat med det faktum att 9,5 ggr av 10 är det bortkastad tid. Men på nätet hade de en bild av en lot med en medalj med gångjärn och Oscar I:s bild. Eftersom man är rätt trygg mot förfalskningar när man samlar svenskt lade jag ett bud. Inte överdrivet högt men tillräckligt skulle det visa sig. Men vad var det som jag köpt? Åtsidan var inte mycket till hjälp och inte heller nätet hade mycket bilder av liknande. Nåväl, innan man vet får man gissa.

Baserat på vad jag vet om medaljer trodde jag att det kunde vara ”nit och redlighet” eller kanske en ”för berömliga gärningar”, om jag hade tur. Det var ingendera. När jag äntligen kunde vända medaljen stod där ”för medborgerlig förtjenst”. Trots att ”medborgerlig förtjänst” ska vara utdelad i drygt 9 000 exemplar var det inte väntat. Mottagarens namn löd ”Enkan M. Holmberg”. Vad kan en änka göra för att motivera medalj? Civilstånd är ju inte något yrke.

Då börjar jakten. Internet är din vän om du vet var du ska leta. Tyvärr är det sällan du kan skriva in ett namn i Google och rätt information dyker upp. Första spåret var en fru M Holmberg av adlig bakgrund. Det fanns hoper med information om henne. Men innan lyckan blir för stor så måste man dubbelkolla. Mycket riktigt var det för bra för att vara sant. Hon var visserligen änka, men hennes man dog under Carl XV:s tid. Hon kunde därför omöjligen ha en medalj med Oscar I:e på åtsidan. Ruta noll. Nästa napp var fullträff. I Aftonbladet 9 november 1850 står en notis:

Enkan Holmbergs medalj

Hittad! Utdelad till sköterskan Maria Holmberg för 27 års tjänst vid lasarettet i Eskilstuna.

Men vad betyder det? Sjuksköterskeyrket vid 1800-talets mitt har inte mycket gemensamt med vad vi tror oss veta om yrket idag. Vidare grävning visar att när Maria Holmberg började 1823  ersatte hon den allra första sköterskan på lasarettet: änkan Berglund. Änkor var heta på sköterske-fronten. Årslönen var då 66 riksdaler och 32 skilling banco. Uppgifterna för sköterskan slogs fast skriftlig 14 år efter Maria Holmbergs anställning.

§19. En sköterska skall alltid hållas och å sjukhuset vara boende. Hennes skyldigheter år att, enligt läkarens och directionens föreskrifter, sin tjenstgöring med sorgfällig noggrannhet fullgöra, emot åtnjutande af de löneförmåner, som bolaget åt henne anordnar. Sköterskan antages och afskedas af directionen.

Reglemente för Eskilstuna lasarett och kurhus 1837

I praktiken betydde det att hon skulle se till att patienterna fick mat och se till vården av dem. Antalet patienter under Holmbergs tid var sällan över 100 st per år, å andra sidan var hon ensam sköterska. Den största mängden intagna var de med veneriska sjukdomar som hamnade på kurhuset. Faktum var att 1827/28 ökade den andelen patienter så mycket att sköterskan fick en gratifikation på hela 25 riksdaler riksgäldssedlar för sitt extra arbete. Vid den här tiden var veneriska sjukdomar ett stort bekymmer för befolkningen och utgjorde en majoritet av de som var inlagda.

Men det var inte bara syfilis och gonorré som utgjorde fara för sköterskorna. Vid tiden för Holmbergs aktiva yrkestid kom den första stora koleraepidemin. Andra saker som hotade med den tidens bristande hygien var nervfeber (tyfoidfeber), rötsot (dysentri), difteri, smittkoppor, malaria och listan kan utökas med åtskilliga andra smittsamma sjukdomar. Sköterskeyrket var inte ofarligt, en sköterskekollega till henne dör vid Västerås lasarett 1837 av nervfeber.

Något jag kan sakna är ett personligt omdöme av änkan Holmberg. Hur var hon som person? Var det samma i Eskilstuna som man konstaterade för sköterskor i Västerås vid samma tid: ”sköterskorna voro äldre, resoluta och karska kvinnspersoner med svaga kunskaper och inget handlag med de sjuka”. För patienternas skull hoppas man att det var en grov generalisering och att tidningsnotisen stämmer om ”nit och ömhet”.

Den stora gruppen som tilldelats ”för medborgerlig förtjänst” när Maria Holmberg fick sin medalj verkar ha varit människor som haft samhällsnyttiga positioner, häradsskrivare, kronorättare etc,. Gemensamt är också ofta att de utfört sina uppgifter utan ekonomisk ersättning. Maria Holmberg hade naturligtvis lön och tillhörde inte den gruppen. Hon är istället en av de som man vill hedra för lång och trogen samhällsnyttig tjänst. Varför har hon då inte fått kungliga patriotiska sällskapets (KPS) medaljer? Troligen är det en statusfråga. KPS medaljer är ju privata och ska betalas av beställaren. Den statliga ”för medborgerlig förtjänst” bekostas av staten och får väl ses som lite högre i status.

Silverkedjan till Maria Holmbergs medalj är borta i historiens malström, kanske försvann den i samma stund som man putsade upp/bort patinan. Det som finns kvar är asken som medaljen kom i, inte dåligt 164 år efter utdelandet.

askOch förresten – visst är det svårt att gissa rätt med bara medaljens åtsida som ledtråd…..

Om medaljBlogg

Faleristiker med intresse av kunskap.
Detta inlägg publicerades i Medaljörer, Samlande, Sjukvårdsmedalj och märktes , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Enkan M. Holmberg – för Medborgerlig Förtjenst

  1. Pingback: Medaljforskning – överkurs | medaljBlogg

  2. Pingback: Inlägg Nr 100 | medaljBlogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.