Skytterörelsens medaljer

Postiljon Eklund Bohus

Postiljon Eklund. Bohusläns museums samlingar. Eklund har sin skytteförenings medaljer på kavajen.

Skyttemedaljer lider av samma PR-problem som övriga idrottsmedaljer – ingen verkar riktigt intresserad. Det är synd på flera sätt eftersom variationen är stor och samlarmöjligheterna därför intressanta. Som de flesta idrotterna är skyttet indelat i riksnivå, lokala förbund och till sist föreningarna. Alla nivåer instiftade egna bärbara medaljer.

När det gäller skyttet så var föreningarna inordnade i skytteförbund efter geografi, med ett par undantag var det länet som styrde. Många skytteförbund bildades runt sekelskiftet 1800/1900 när den militärt inriktade skarpskytterörelsens skytte övergick i en mer sportinriktad skytterörelse.

Medaljerna som utdelades var av två huvudtyper, för skytteresultat och för insatser inom skyttet. I Östergötlands skytteförbunds medaljreglemente, antaget 29 augusti 1900, står det om kraven för förbundets medaljer. Beroende om du var en klass I, II eller III skytt (den sista kategorin är den högsta) var förutsättningarna för medalj olika. Man måste börja från bronsmedaljen och arbeta sig upp, endast en medalj per år är det tillåtet att skjuta för. När man kvalificerat sig till medalj så ställde gillet/föreningen upp med 2/3 av priset och förbundet den sista tredjedelen. Medaljen var alltså sponsrad 1902, när min bok är tryckt. Hur det blev senare återstår att se.

Skyttegrp

1902 var ”Silvermedaljen för nit” Östergötlands skytteförbunds utmärkelse för ”[…]hvilka å ett eller annat sätt visat sådant intresse för skyttesaken, att de böra offentligen hedras, […]” En rätt löst formulerad bestämmelse. Notera att man inte hade en guldmedalj vid den här tidpunkten. Eftersom förbundet stod för hela kostnaden för den här medaljen kanske det var en besparingsfråga… Som vi kan se två år senare var situationen ändrad.

1904 hade Östergötlands skytteförbund delat ut 11 guld-, 82 silver- och 280 bronsmedaljer. Samma år delade man ut ett exemplar var, guld och silver, av förbundets ”medalj för nit”.

ElfsborgElfsborgs skytteförbund instiftade sin medalj för nit 12 augusti 1900 med snarlik bestämmelse sett till Östergötland. Här kan man notera att det i bestämmelserna står att ordföranden i föreningen skulle skicka in en skrift om varför personen ifråga skulle vara förtjänt av medalj. Någonstans ligger nog dessa meritförteckningar kvar i skytteförbundets arkiv. Kanske en historisk guldklimp…

Lotorps skfTill sist en medalj från Lotorps skytteförening. Föreningarnas medaljer är väl inga under av konstnärliga höjder. Ofta verkar man ha valt efter vad tillverkaren hade att erbjuda, som Lotorps ”Hem och härd” åtsida. Andra föreningar har gjort sin egen komposition, med blandat resultat.

Föreningarna brukar också följa modellen med medalj för skytteresultat och en för insatser i verksamheten. Men här märker man av vissa föreningar som har samma medalj och graverar in det som behövs. En budgetvariant helt enkelt.

Vad jag kan tycka är synd är det faktum att få skyttemedaljer har ingraverade namn. Ett namn skulle slå fast medaljerna i tiden och göra det medaljer gör bäst: binda historia i fast form till enskilda individer. Men man kan väl inte få allt.

Om medaljBlogg

Faleristiker med intresse av kunskap.
Detta inlägg publicerades i Arkiv, Idrottsmedalj, Skyttemedalj och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.